onsdag 29 februari 2012

Den glesa besvikelsefilten

räcker inte runt två människor.
Jag drar den hårt runt mig
som otillräcklig rustning
men god ensamhetsgarant

Alla ska bli får igen
Filtar och skal ska varsamt
kläs av oss

glasskärvorna
ska plockas försiktigt, med pincett
ur köttet
av någon som vet hur de kom dit
och hur djupt de sitter

Huden ska smekas på plats
och sedan ullen
Lammet leder sina får.




torsdag 16 februari 2012

Orden hålls tillbaka

av sårad oginhet
Jag klär på mig huden
och behåller ömheten

Vart tar mina översvämningar vägen?

Jag befinner mig i
den balanserade mittfåran
i säkerhetszonen
så långt som möjligt borta
från mig själv

Utan att för ett enda ögonblick
ta en enda risk
drunknar jag i innesluten
ödemvätska.



onsdag 15 februari 2012

Med de gamla hudsjoken

dolda mellan två soffplymåer
staplar jag
långsamt och målmedvetet
alla kotkroppar på varandra

Man skulle kunna tro
att det finns en ryggrad där.
Det är i själva verket
ett förklätt korthus

Jag är en fragmentiserad människa.

måndag 13 februari 2012

Efter snöstormen:

all värme som ryms i en blick
och ingenting som bränns.

Ändå
helt utan yttre våld
smälter alla mina höljen.

Det är en ny verklighet idag.
Veckan som gick
var en isig avvikelse

Köksbordsaltarets norm
Den tvåstämmiga sången
Samförstånd

Laga det trasiga.
Spika upp dina ramar
på min vägg!