fredag 29 juli 2011

Jag viker tvätt

och det blir slätt och fint
och högarna är prydliga och raka
men i mig
blommar det vid många vägkanter
samtidigt
och inget grus
ligger stilla

Friheten
har ett avklätt ansikte
färre förbehåll
ingen tvekan
stor tillit

Det här trädet
får nya blad
mitt i industrisemestern

tisdag 26 juli 2011

En söndag efter fredagen

och vaktmästaren
rör sig som en hind
för Ordets skull

dopbarnet sammanfattar jublande
befrielsen

och musikern spelar
We will rock you
med ögonen

Evangelium
på tredje dagen.

torsdag 21 juli 2011

Plötsligt hör jag

Drakflygerskans storskratt
och hon är alltid där med mig
men en bit bort
ibland

Hon som har lärt sig
hissa upp de trötta ögonlocken
med pannmusklerna
rör sig smidigt
mellan spårvagnarna

De borde stanna
vid hennes fötter
i förundran.

tisdag 19 juli 2011

När lugnet utanpå

håller allt det andra under ytan
och en som är liten
måste få veta att ingenting
är farligt
måste få tro just nu
att ingenting är
farligt

När någon annan bär

När frågan är en uppmaning och uppmaningen
en fråga:
Lova att jag inte kommer att dö nu
och mamman, inte på väg någonstans längre
kan svara, ärligt, med ett löfte

krymper plötsligt rädslorna
Det håller.

Och jag är glad att vänta
och jag vet att nöden finns och den är störst
hos någon annan nu.

Välj
Nu
och sedan

härinne finns någon
som kastar burkar när burkarna
känns lite skrymmande och tunga
och någon som
måste samla dem

Välj
nu och sedan
på andra premisser

och när nacken släpps fri
när pojken släpps fri
ur den lilla väl anpassade kragen
stiger jublet.

Frihalsad!

tisdag 12 juli 2011

den här morgonen

en vanlig långfredag mitt i
industrisemestern
dunkade med kraft mitt huvud
i sammanträdesrummets grusiga bordsskiva
medan jag
rak i ryggen
höll ansiktet på plats

Ingen såg. Jag tror att ingen såg

Jag gick någon annanstans
med huden bara skenbart hel och hållen
kvar på mig
och stal en eftermiddagstimme,
sammetsmjuk och tankeklar och varm

Påkläderskan
tog fram sin rustning
min rustning
och en påskdagsaning
närmade sig sakta.

torsdag 7 juli 2011

På golvet

sitter någon ny och varm
och ett barn finns i hennes famn
och i handflatorna
syns inte såren men ögonen
strålar av Hans ljus.

Mitt i allt det andra
tog hon emot ett sådant barn
i Hans namn
och där på en matta
sitter hon nu
på nästan inget avstånd
i efterföljelse.

Ta mig med!

söndag 3 juli 2011

En ny röst

berättar samma sanning en gång till
och jag vet:

Din frälsare och vän
låter sitt ljus lysa genom sprickorna
som finns i dig

Ojämnheterna och
bucklorna
som du har fått
kastar Hans kärlek vidare
in i alla vrår du aldrig ser
bakom hörnen
under någons hud
i de märkliga riktningarna, som om
det bara hände.