onsdag 10 mars 2010

Jag halkar runt mellan vinter och vår

och tänker på åldrande.
Man kan betrakta det som förfall
eller förändring, eller som utveckling
eller som fotspåren efter en lång vandring
Jag vill!

Jag vill
åldras med min älskade
se hans vackra ögon bli dimmigare bakom alla ögonfransarna
känna hur darriga fingrar smeker
hud skör som silkespapper
räkna alla fläckarna
orka när han inte orkar
bäras när jag inte orkar

Minnas andra dagar som också var gemensamma.
Minnas med varandra, åt varandra
i varandras ställe

Jag vill
hålla min älskades hand
när det gör ont
när det blir tungt att andas
när döden kommer närmare;
min eller hans.

Jag vill bli vacker i hans ögon
varje gång.

1 kommentar:

Dammråttan sa...

Å,så fint!

Både att att känna så, men framförallt så fint formulerat.