och munspelet
överröstade trumpeterna.
De få orden,
de så tillgängliga,
så otillgängliga
så mödosamt utmejslade
är de som stannar kvar.
Orden,
de som återstår,
som lämnar utrymme för tystnaden,
är som ruinerna.
De blev kvar när allting rasade.
De ger plats åt ljuset
och åt människan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar