Det är en ny vår
och den är annorlunda än den förra
och solen värmer fingrarna och nacken
I hjärtat är det redan varmt
och fuktigt upptinat och bultande igen
Jag är här i solen på gräsmattan med tvätten under himlen
och han är här i tankarna
de som är mina
jag hänger snyggtröjan med stolthet och förväntan
och ler åt vad den rymmer sen, när den är torr
man hänger tvätten där den får plats
och han får ta på mig där han har lust
och det är inte särskilt snyggt och rakt
men det är mjukt
och allt ryms
och allt är möjligt
och ingenting är stelfruset och kallt
Kom om hörnet
hemliga glädje
med ditt munspel
Jag kan höra dig.
Han kommer hem igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar