söndag 11 april 2010

Kärlekar

många samtidigt.
Den ena, första, den som är för livet och för idag
den manifesterar sig på varje bro med båda kyssarna
i varje blick
mitt huvuds tyngd mot hans halsgrop
omedelbar förståelse

att vilja hämta månen och stjärnorna
lägga dem på nattduksbordet
visa honom när han vaknar
Att inte kunna
att hämta kaffe
i stället
och veta att det räcker

De andra
de ganska många
några nya, men inte sköra.
Omedelbara.

Platonisk passion
å, kom
stanna kvar
lämna mig aldrig
du behöver inte ta i mig
men lämna mig aldrig

Ett stort leende
en ryggrad av stål
blå blick som ser rakt igenom allt det som var jag
och nu är en del av vi

1 kommentar:

Anonym sa...

Du får allt att låta så vackert och underbart. Jag är kort koncis och praktiskt liksom. *L* Din blogg är ren poesi.
/Mariamed4