tisdag 16 november 2010

Den milt storögda ondskan

den nästan oförargliga
den som ínte låter sig angripas
är svår att ta på och ännu svårare
att slå omkull
och maktens människor, de som har förtjänat
förtroende och ansvar
kan låsa dörren om sig
och förklara varför så vi andra nästan tror dem.

Det oantastligas klarögt mjuka ondska
den självklara
av andra givna
drabbar mig och klibbar fast
bakom skinn och ögonlock
för jag vet inte om
ilskan är en del av alltihop
eller eld, tvål och vatten

Är jag en som tvättar sår eller är jag
en smittspridare?

Inga kommentarer: