och några uppmärksamma ögon
möts i ett välbekant rum
Det är en annan sorts morgon.
Jag har haft något att säga
och mycket att tiga om.
Efteråt
minns jag inte vad som var vad
Jag längtar efter
köksbordstystnaden
fåordigheten
de gemensamma pauserna
och någon som anar
vad jag inte benämner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar