lördag 27 februari 2010

Jag går med Maken

på min ena sida
och vi delar fotspår och höftgung.
Det blir vår och det är samma människa
som jag hör till
som förra våren

Jag ska hänga tvätt igen.
Jag ska hänga upp hans våta kläder
omsorgsfullt
i de finaste klädnyporna
och den kalla vätan kommer att värma fingrarna

och jag ber solen:
Torka försiktigt
låt värmen dröja kvar för hudens skull
Vinden:
Blås den här tröjan slät och mjuk
för min räkning
åt honom.

Imorgon
kommer upprättelsen mig tillmötes.
Det är söndag.
Det blir vår.