Tvära kast. Jag har sett en av mina favoritpersoner gå för första gången idag. Det var inte alls första gången h*n gick, men det var första gången jag såg det. Den konkreta upplevelsen av frihet drabbade oss båda. Vind i håret är inte självklart. Inte privilegiet att skynda sig heller.
Möte på eftermiddagen. Älsklingscheferna på rad, alla tre iförda svart polotröja och brun kavaj. Det stora skrattet var först mitt och blev sedan allas. Sedan var det kaffe. Kaffe är alltid bra.
Dagens komplimang är lite tveksam: "Det var värdefullt, det du sa, faktiskt."
2 kommentarer:
Det låter väl som en komplimang, fast kanske en som satt långt inne.
Ja, det är min eftertänksamma slutsats också. :)
Skicka en kommentar