...men väl en hel, riktig nyårshelg. Hör ni glädjetjuten? Ser ni en lyckligt studsande Mamma, på väg att spränga alla möjliga vallar? Föreställ er henne, mentalt fastklistrad vid en annan människa. Föreställ er nio futtiga mil och en hel vardag som hela tiden tränger sig emellan. Föreställ er hur ont det gör i skinnet och i själen. Föreställ er henne, en hel helg som en hel människa, med Drakflygerskan på rätt plats.
Sa jag något om ensamhet? Det har jag glömt en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar