kom hem från fritids och var så trött, så papperstunt trött, att han började gråta mitt i spagettin. "Storebror?" frågade hans mamma, "har du haft en jobbig dag?" Och han berättade att _alla_ hade skrikit. Hela dagen. Hela klassen. Och nu var han så trött att han inte orkade ett enda skrik till, och precis då, precis just då, när han hade bestämt sig för att han hade tagit slut, då höjde Lillebror rösten. Och hörselkåporna hade tagit slut, förresten, klassens hörselkåpor, för det fanns bara två, och det fanns andra som behövde dem mer.
Storebror hade haft en jobbig dag. Hans manmma funderar på följande:
*Hur trött och ledsen skall en åttaåring behöva bli av att fullgöra sin skolplikt?
*Är fler hörselkåpor i klassrummet rätt stridsfråga för en desillusionerad mamma att engagera sig i?
*Är det kanske egentligen bara lyckliga omständigheter som gör att mammans skolbarn lär sig något över huvud taget?
*Hur gör man allting bra igen när man bara är en mamma och alltid är på väg?
Storebror hade haft en jobbig dag. Hans manmma funderar på följande:
*Hur trött och ledsen skall en åttaåring behöva bli av att fullgöra sin skolplikt?
*Är fler hörselkåpor i klassrummet rätt stridsfråga för en desillusionerad mamma att engagera sig i?
*Är det kanske egentligen bara lyckliga omständigheter som gör att mammans skolbarn lär sig något över huvud taget?
*Hur gör man allting bra igen när man bara är en mamma och alltid är på väg?
1 kommentar:
... Jag frågar mig mer om det verkligen kan vara den bästa lösningen att ta in hörselskydd i klassrum? Är det inte nåt som är fel, då? Det gör mig ledsen ...
Skicka en kommentar