...liknade Mannen mig vid. Rättvisan kräver ett citat, och min försäkran att jag vet att det var välment: "När jag ser dig tänker jag på en jättestor Saccosäck som jag slänger mig i!", så sa han. Jag bröt inte samman och brukade inte våld. Kära dagbok, är jag avtrubbad?
Min kommentar var: "Jag har svårt att se den underliggande komplimangen i ditt yttrande." Hans svar var: "Men jag har väldigt många fina erfarenheter av Saccosäckar." Vi kom inte så mycket längre än så. Jag åkte på äventyr till Ica Kvantum och tröstköpte två paket doftljus. Jag gillar inte ens doftljus, men det hjälpte ändå. Märkligt. Patetiskt. Men jag står för det.
Så här några timmar senare är mina reflektioner, när det gäler Saccosäckar, ungefär som följer:
*Saccosäckar har ett yttre av plastigt konstlädermaterial som flagnar vid flitig användning.
*Saccosäckar har ett inre som består av små frigolitkulor.
*Saccosäckar är förrädiskt inbjudande, men det leder undantagslöst till svårartade ryggbesvär om man tillbringar en natt i dem.
*När man tycker att en Saccosäck är ivägen sparkar man in den i närmaste hörn.
*När Saccosäcken inte riktigt håller ihop i sömmarna blir det ett helvete att dammsuga upp innanmätet.
Nä, jag är inte arg. Jag avstod från att köpa en ganska liten kombinerad köttbank och klyvyxa på Ica. Ja, de fanns där. Och ja, jag kände lite på tyngden -men avstod. Som sagt. Mannen är ingen saccosäck -vore han det hade det ju räckt med en rejäl sax. Han är en man med skägg och breda axlar, varmt hjärta och, förvisso, oslipad verbalromantisk förmåga. Jag behåller honom ograverad, tror jag. Vem skall annars sy ihop mina sömmar?
Min kommentar var: "Jag har svårt att se den underliggande komplimangen i ditt yttrande." Hans svar var: "Men jag har väldigt många fina erfarenheter av Saccosäckar." Vi kom inte så mycket längre än så. Jag åkte på äventyr till Ica Kvantum och tröstköpte två paket doftljus. Jag gillar inte ens doftljus, men det hjälpte ändå. Märkligt. Patetiskt. Men jag står för det.
Så här några timmar senare är mina reflektioner, när det gäler Saccosäckar, ungefär som följer:
*Saccosäckar har ett yttre av plastigt konstlädermaterial som flagnar vid flitig användning.
*Saccosäckar har ett inre som består av små frigolitkulor.
*Saccosäckar är förrädiskt inbjudande, men det leder undantagslöst till svårartade ryggbesvär om man tillbringar en natt i dem.
*När man tycker att en Saccosäck är ivägen sparkar man in den i närmaste hörn.
*När Saccosäcken inte riktigt håller ihop i sömmarna blir det ett helvete att dammsuga upp innanmätet.
Nä, jag är inte arg. Jag avstod från att köpa en ganska liten kombinerad köttbank och klyvyxa på Ica. Ja, de fanns där. Och ja, jag kände lite på tyngden -men avstod. Som sagt. Mannen är ingen saccosäck -vore han det hade det ju räckt med en rejäl sax. Han är en man med skägg och breda axlar, varmt hjärta och, förvisso, oslipad verbalromantisk förmåga. Jag behåller honom ograverad, tror jag. Vem skall annars sy ihop mina sömmar?
2 kommentarer:
Eftersom du inte köpte någon yxa vågar jag bekänna att jag sitter här och ler :-) (Fast mycket av det leendet är nog rester från gapskrattet jag svalde när jag läste bloggen ovanför den här!!)
Tycker om dig!
Och jag tycker om dig. Även om jag skulle råka köpa en liten yxa någon gång, så behöver du inte vara skraj, jag lovar. :D
Skicka en kommentar