och det är samma längtan som den efter barnen, på bussen klockan fem, på väg att hämta på dagis. Samma längtan som efter att få läsa nästa kapitel i julklappsboken, som efter att få se vad som finns bakom nästa vägkrök. Som efter maken, på morgonen när man har sovit i en för övrigt tom säng. Som efter befriat skratt när tystnaden har gjort en stum, och som efter tystnad när orden har gjort en döv.
Jag längtar inte efter att få predika.
Hör du det, Gud?
Varför måste jag berätta det för dig, kan man fråga sig?
5 kommentarer:
Är det Medicinmannens myror som kittlar och bär sig åt? Jag fick en hel massa funderingar nu, här kommer några av dem:
-Kan inte predikan vara en del i det villkorslösa tjänandet? Är du helt säker på att det villkorslösa tjänandet ser ut så som du föreställer dig det? Det finns kanske i flera varianter och skepnader?
-Jag tror egentligen inte att du _måste_ berätta det för Gud, jag tror nog att han vet, men att detta kanske kan vara ett sätt att låta dig testa dina tankar, drömmar, förhoppningar. Se om du är säker på att du är på rätt spår, på riktigt.
Mer tankar finns, men de måste sorteras lite. Återkommer här eller på aff-mess! :)
Jag undrar också; varför kan inte predikande vara ett villkorslöst tjänande?
Jag tror att jag förstår vad Mamman kan mena. Hon vill möta människor nedifrån och upp, inte uppifrån och ned? Men visst kan man tjäna på olika sätt, det är helt riktigt.
Jag tror du måste säga det för att få höra det och för att kunna konstatera att DU tycker det är okej. Han vet redan. Och han vet att du väljer det rätta.
helelen: Ja, allt är medicinmannens fel. Det ska jag tala om för honom när vi ses nästa gång, och han kommer att garva läppen av sg om jag känner honom rätt.
Nen Na: Jag visste inte riktigt hur man svarar på den där frågan, så jag väntade, och Abigail gjorde det åt mig. Å andra sidan var dagens predikan inget annat än villkorslöshet klädd i ord. Ibland får man lära sig saker när man ber om det.
Abigail: Tack för hjälpen! Det ante mig att du visste.
-ME-: Du börjar känna mig väldigt väl, tror jag. Det där visste jag inte om förrän du sa det.
Skicka en kommentar