i Huvudstaden, på snabbvisit i tjänsten, och tanken som rörde sig i honom var "Varför är inte min hustru här?" Mamman, på darriga ben efter krypandet bland ruinerna, blev glad att höra det, och började genast undra samma sak.
Planerna finns där redan, i väntan på att sjösättas. Barnen undrar varför de inte får följa med, och mamman vet precis, men hittar, av ren självbevarelsedrift, på en mer lättsmält förklaring. En människa behöver något att längta efter. De längtar båda två.
Han längtar efter ensamhet, en fåtölj och en bok, och kanske en gitarr och ett nothäfte. Hon längtar efter gemenskap och hudkontakt och sömn bredvid en älskad människa och inga fler. En hel helg, tror hon, räcker till alltihop. Nä, inget rött sidenband om midjan, men han råkade tala om vilken av hennes dofter, sådana i flaska, som är hans favorit. Den är redan packad, en månad för tidigt. Gitarren får plats i bagageutrymmet.
Blir det bra, tror ni?
5 kommentarer:
Betyder det att du tänker komma hitåt utan att ha tid att träffas? Vavava? ;p Men det verkar vara en så fiffig idé att umgås med maken att jag förlåter dig. Den här gången. *s*
Nä, det har jag väl aldrig sagt? Nog kan vi hitta tid, och tar vi gitarren så är det ju luuuugnt... eller, jag menar, tar vi gitarren så måste vi ta bilen, och d kan vi åka hur krokigt som helst. *virrig*
Det låter som en bra idé. Ta er tid till varandra, den tid ni behöver.
Du är som alltid med i mina tankar.
Så klokt....:)
Helelen: Jag tror det också. Till och med min mamma tror det, och hon tar hand om barnen, har hon sagt. Du finns i mina tankar också -de är märkligt hur mycket man kan tänka på någon man aldrig har träffat.
Erindriel: Tycker du det? Jag hoppas det blir bra, och att det skall visa sig ha varit klokt sen när vi tänker tillbaka.
Skicka en kommentar