Tur att jag inte börjar jobba förrän på måndag. Soffa och mjuk kudde. Alan Banks med blått omslag, jag hann inte börja läsa den enda julklappsdeckaren förrän idag, en centiliter Jameson i timmen (rester från nyår med Drakflygerskan), Innocence Mission i Ipoden. Granen lyser, och läslampan och stjärnan i fönstret. Lillebror har fnulat runt i pyjamas. Storebror och Mannen har försökt smyga sig till att titta på Terminator, men jag har avslöjat dem och låtsats bli arg. Det gick ganska dåligt.
Pappan klarar sig utan syrgas. Oron har vikit. Man skall äta sin medicin, påminner sig mamman, på väg mot sinnesfrid. Man skall äta sin medicin, särskilt när den är så nödvändig att man inbillar sig att man inte orkar komma ihåg att ta den. Hängde ni med? Det gjorde jag, för det var min krångeltanke. Jag kan tänka igen. Tack så hjärtligt.
4 kommentarer:
Jo, jag hängde med i din krångeltanke. Men det visste du nog att jag skulle just nu...
Fortsätt njuta av dryck, bok, musik, lillebrors fnulande, storebrors och mannens smygande och kanske mest av allt just nu pappans mående.
Ja, hm... den var kanske lite till dig också? Ja, det är bra med mig. Verkligen. Det var ett tag sen jag kunde säga det utan att tycka att jag ljög. Hoppas det snart är bra med dig också, min vän.
Krångeltanke? Inte alls! *ler stort* Jag förstod precis!
Ja, jag kunde tänka mig att du skulle förstå! Så är du en skarpsinnad person också, ju.
Skicka en kommentar